Inspiration, del XXI – De idéspridande

31 oktober, 2010

TED är en sida du definitivt ska besöka om du vill bli inspirerad av duktiga föreläsare.

TED är en akronym för Technology, Entertainment och Design och är, kort sagt, en årlig konferens med föreläsningar om bra idéer. Det finns ungefär 700 olika föreläsningar utlagda i dagsläget och i januari i år hade de visats ungefär 50 miljoner gånger. Det är alltså inte för inte som TED:s tagline är ”Ideas worth spreading”, eftersom det är just vad de gör, sprids.

Det finns en uppsjö av bra föreläsningar utlagda (och många är bara 15-20 minuter långa) men jag vill specifikt tipsa om två som jag gillar väldigt mycket. Det här är lite av vad mina elever som läser engelska B får lyssna på och diskutera under lektionerna och det har hittills varit väldigt uppskattat.

Den första föreläsningen ges av Dan Buettner och heter ”How to live to be a 100+”, där han har pratar om världens blue zones – zoner där det är vanligt att människor lever ett aktivt liv tills de når en ålder av 100 år. Om det känns eftersträvansvärt tycker jag definitivt att du ska ägna 20 minuter av din tid till att titta på nedanstående video.

Med hjälp av vitalitetskompassen kan du ta reda på hur ung just du är.

Den andra föreläsningen jag verkligen gillar heter ”The Happy Planet Index” och ges av en herre vid namn Nic Marks. Mr Marks är välmåendeforskare, statistiker och grundare av ”New Economist Foundationeconomics as if the people and planet mattered”. Känner du att det är viktigt med fler mätverktyg än BNP för att kartlägga, förstå och förbättra världen så föreslår jag att du ägnar 15 minuter åt den här videon.

Om du vill räkna ut ditt eget Happy Planet Index kan du göra det här!

Det finns som sagt ungefär 700 olika föreläsningar upplagda så när ni hittar någon inspirerande får ni väldigt gärna tipsa mig!


Inspiration, del XX – Den promoverade

30 oktober, 2010

Igårkväll var jag och mina närmsta och käraste i Aula Magna där jag officiellt fick mitt diplom för min lärarexamen i en så kallad magisterpromotion. Det låter lite märkvärdigare än vad det är, jag vet. Men fint var det!

Examensbeviset damp ju ner i brevlådan redan i april tidigare i år (några månader efter att de sista poängen registrerats) och det är ju det pappret som egentligen är det viktiga. Men ceremonier behövs ändå på något sätt. Jag minns att jag tyckte att det kändes lite märkligt att kliva ut från Stockholms Universitet på kvällen den 23 december 2009 då de absolut sista tentaresultaten anslagits och alla kurser därmed blivit godkända. Var var alla trumpeter och fanfarer? Hoho, hallå? Jag är ju faktiskt färdigutbildad nu!

Jag kommer ihåg att mitt absolut sista seminarium handlade om spansk litteratur med Sergio Infante där vi  diskuterade en bok som jag dessvärre bara hade hunnit skumma (pga av kombinationen heltidsstudier och en 85% spansklärartjänst) – jag var inte den som var mest aktiv, kan jag ju erkänna…

Nåväl, igårkväll fick jag (och 250 andra som avlagt examen på avancerad nivå, som det så fint  heter) alla de fanfarer och applåder vi saknade när det sista seminariet var avklarat. Visste ni att vi pedagoger till och med har en egen fanfar? ”Pedagogisk touche” heter den och är komponerad av  professor Holger Larsen med kollegor. Här till höger ser ni introt ifall ni känner er sugna att pröva.

”Fanfaren fångar en spänning mellan tradition och förnyelse  – den klassiska musiken utmanad av nya angloamerikanske uttryck i populär ungdomlig musik. Klassisk harmonik, i inledningen anas Brahms, förs fram i med ”rebellisk” synkoperad rytmik. Tankarna går så i riktning mot klassrummet när musikens gestik så klart alluderar på – ja just det – Swing it magistern!”

Tack min fina familj för att ni var med igår!

Ps. Här kan man just nu se hela promotionen, hoppa fram till 1:27:40 om ni vill se när jag får mitt diplom. Och vill ni se det mest intressanta klädvalet på hela kvällen så ta en titt 44:42 in i klippet.